Uppdaterad november 2026
Enkäter bland besökare pekar åt samma håll: den som går på ett liveevenemang uppger att hen köper oftare och blir mer positiv till arrangören. I en studie från 2026 bland 12 098 vuxna i fyra länder, Frankrike inräknat, uppgav 74 % ett köpbeslut efter att ha mött ett varumärke på ett evenemang. Allt detta är uppgivet beteende, insamlat av organisationer som har något att sälja, och det bör läsas med den vetskapen.
Därför bör en lokal arrangör läsa evenemangsenkäter med försiktighet
En idrottsklubb som förbereder sitt öppna hus, en förening som planerar en sommarfest och en kommun som driver en vintermarknad har sällan någon forskningsbudget. Det som finns är de enkäter som evenemangsbranschen publicerar, och de flesta är skrivna för stora annonsörer. Siffrorna hjälper först när man vet vem som frågade, vem som svarade och vad svaret egentligen mäter.
Tre vanor hjälper. Titta på urvalet: hur många personer, i vilka länder och hur de rekryterades. Skilj på vad folk sa och vad de gjorde, eftersom en uppgiven avsikt inte är ett kassakvitto. Kontrollera också vem som betalade för arbetet. Varje siffra nedan länkar till sidan där vi läste den.
Vad besökarna sa i konsumentenkäterna 2015 och 2021
Den äldsta källan vi fortfarande använder är EventTrack consumer survey, 2015, som Event Marketing Institute genomförde med undersökningsföretaget Mosaic. Konsumenter bjöds in via e-post i mars och april. Av dem som svarade sa 65 % att de köpte den marknadsförda produkten eller tjänsten under evenemanget eller besöket, jämfört med 54 % i föregående upplaga. Dessutom sa 74 % att deras bild av arrangören hade blivit mer positiv. Rapporten uppger också att 87 % av köparna köpte produkten igen senare, och att 70 % av dem som köpte en gång blev stamkunder.
Sex år senare ställde EventTrack 2021, konsument- och varumärkesenkäten sina frågor till en grupp som var jämnt fördelad mellan USA och Kanada. Den gången sa 46 % att de kände sig mer positiva till ett varumärke efter att ha deltagit i ett av dess evenemang, och 41 % sa att deras uppfattning var oförändrad. Över 40 % sa att de blev mer lojala efter att ha deltagit. När det gäller uppfattningen ligger siffrorna under 2015 års, och det påminner om att resultaten skiftar från en enkät till nästa.
En enkät, fyra länder, Frankrike inräknat
Det mesta av evenemangsforskningen är amerikansk. Pollstars rapport om AEG, The Live Effect, 2026 är ett undantag. AEG:s sponsringsavdelning ställde samma frågor till 12 098 vuxna som hade gått på ett liveevenemang de senaste tolv månaderna, i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Enligt Stadia Worlds sammanfattning av samma studie sa 80 % av de svarande att stämningen på ett liveevenemang bara går att uppleva på plats, och 78 % sa att liveevenemang ger dem bestående minnen.
På den kommersiella sidan uppgav 74 % ett köpbeslut efter kontakt med ett varumärke på ett evenemang, 87 % uppgav någon form av handling och 77 % tyckte att deras senaste evenemang var väl använda pengar. Mer än hälften av en besökares totala utgifter hamnade utanför biljettpriset, på resor, mat och dryck, boende och merchandise. För en byfest har det sista en praktisk betydelse: stånden, förfriskningstältet och souvenirerna runt huvudattraktionen är en plats där mycket pengar spenderas.
Ett gratisevenemang fyller sig inte självt
Man antar ofta att fri entré räcker. En studie av de slovakiska nationella friidrottsmästerskapen, 2026 tyder på motsatsen. Publiksiffrorna hade varit låga i flera år trots fri entré. Forskarna intervjuade 39 personer, alla idrottare, tränare, släktingar eller vänner, utan några oberoende åskådare. Det medföljande programmet hade en statistiskt signifikant negativ effekt på nöjdheten (p = 0,003), medan datum och plats fick bra betyg.
Starka resultat från nationella idrottare hade inte heller lyft publiksiffrorna. Urvalet är litet och idrotten specifik, så ingen bör dra någon regel av det. Lärdomen för en lokal arrangör är blygsam: det som omger huvudattraktionen spelar roll för dem som kommer.
Vad forskningen säger om en utklädd figur i folkmassan
Forskningen om maskotar är tunnare än den om evenemang. Den mest omfattande nya artikeln finns i Scientific Reports, 2025. Författarna samlade 33 516 engelskspråkiga recensioner på nätet som nämner maskotar vid idrottsevenemang, och frågade därefter 400 personer. Sex faktorer hängde ihop med en bättre inställning till evenemanget. Fyra gällde maskoten (unikhet, antropomorfism, intimitet och konsekvens) och två evenemanget självt (dess genomslag och den expertis det visar), med identifikation med evenemanget som förmedlande led. Det starkaste direkta sambandet var evenemangsidentiteten, med en stigkoefficient på 0,258.
Ett betydligt mindre experiment, framlagt vid EMAC-konferensen, 2019, jämförde hjärnsvar på ett mejerivarumärkes egen maskot och på en orelaterad tecknad figur. Det omfattade 15 frivilliga, och bara sex inspelningar höll användbar kvalitet. Se det som ett pilotförsök, inte som bevis.
Begränsningar och metod
Varje siffra ovan kommer från en enkät, och enkäter bland evenemangsbesökare har en inbyggd skevhet, eftersom de frågar människor som själva valde att komma. Enkäterna från 2015 och 2021 mäter vad de svarande säger om sitt eget beteende. AEG-studien gavs ut av ett företag som säljer sponsring och därför har ett intresse av resultatet.
Ingen av studierna jämför städer som höll en fest med städer som lät bli, och ingen följer köparna ända fram till kassan. På nätet cirkulerar högre siffror, till exempel att 85 % eller 98 % av konsumenterna är mer benägna att köpa efter ett evenemang. Vi kunde inte spåra dem till någon ursprungsstudie och använder dem därför inte. Maskotstudierna mäter attityder och uppmärksamhet, och ingen av dem mäter försäljning.
Vad detta betyder för en klubb, en förening eller en kommun som vill ha en maskot
För en lokal arrangör räcker underlaget till en försiktig slutsats. En igenkännbar figur ger besökarna något att titta på, fotografera och prata om, och forskningen om maskotars dragningskraft pekar ut konsekvens och en tydlig identitet som de användbara egenskaperna. Inget i underlaget lovar fler medlemmar, fler besökare eller mer försäljning.
- Bestäm vad figuren representerar, klubben, staden eller ett evenemang, och behåll valet i flera säsonger.
- Välj färger, logotyp och text på produktsidan så att dräkten stämmer med era skyltar och tröjor.
- Godkänn ritningen före tillverkningen, tillsammans med de personer som ska bära dräkten på plats.
- Planera dagen kring figuren: var den dyker upp, hur länge och vem som följer med.
Källor
- EventTrack consumer survey (Event Marketing Institute och Mosaic), 2015
- EventTrack 2021, konsument- och varumärkesenkät (Event Marketer), 2021
- Pollstar om AEG The Live Effect, 2026
- Stadia World om AEG The Live Effect, 2026
- Frontiers in Sports and Active Living, nationella friidrottsmästerskap, 2026
- Scientific Reports, maskotars attraktionskraft och attityder till evenemang, 2025
- EMAC proceedings, varumärkesmaskotar och konsumentneurovetenskap, 2019
Vanliga frågor
Ökar liveevenemang det människor köper?
Besökarna säger det: 65 % i EventTrack-enkäten 2015, 74 % i en fyrlandsstudie 2026. Båda är uppgivet beteende, inte uppmätt försäljning.
Omfattar studierna Frankrike?
En av dem gör det. AEG-studien 2026 frågade vuxna i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, men siffrorna som citeras här är de sammanlagda resultaten, inte enbart de franska.
Räcker fri entré för att fylla ett lokalt evenemang?
En studie 2026 av ett nationellt friidrottsmästerskap visade låg publik trots fri entré. Urvalet var 39 personer, så den illustrerar en risk men bevisar ingen regel.
Finns det bevis för att en maskot ökar publiken?
Ingen studie vi hittade visar det. Forskningen kopplar maskotars egenskaper till bättre attityder till ett evenemang, vilket mäter åsikter, inte publik.
Varför citeras inte siffrorna 85 % och 98 % som syns på nätet?
Eftersom vi inte kunde spåra dem till en ursprungsstudie eller till den fråga som ställdes. Utan källa publicerar vi inte siffran.

